Vad är arkitekturupproret?

Arkitekturupproret är en folkrörelse som bl.a. arbetar mot förfulning av våra städer och för ökat medborgarinflytande i stadsbyggnadsfrågor.

Hur började Arkitekturupproret?

Rörelsen startade som en grupp på Facebook 2014 och har sedan dess växt stadigt. 2016 bildades den svenska ideella föreningen Arkitekturupproret, som har förgrenat sig i länder som Danmark, Norge, Finland, Estland och Storbritannien.

Föreningens syfte

Enligt Arkitekturupproret anser ett ökande antal medborgare att våra städer blir fulare och fulare, och att samtida arkitektur inte håller en tillräckligt hög estetisk nivå. Man motsätter sig nybyggnation i form av snabba lösningar, miljonprogramsarkitektur och skrikig dekonstruktivism i 80-talstradition. Man anser även att rivning av både vackra och funktionsdugliga historiska byggnadsverk till förmån för att kompromisslöst bygga högre och större är alltför vanligt förekommande idag. Rörelsen protesterar också mot avvikande på- och tillbyggnader i historiska miljöer.

Arkitekturupprorets vision

• Mer varierad och vackrare nybyggnation. Enligt undersökningar föredrar 75% av sveriges medborgare en mer traditionell typ av arkitektur i fråga om färg, detaljrikedom och skala. Arkitekturupproret anser att utbudet bör närma sig efterfrågan, och motsätter sig att knappt 1% av samtida byggnadsverk är i stil med det majoriteten önskar sig.
  
  
• Ny-urbant inspirerad stadsplanering. Stadsplaneringen bör vara anpassad efter lokala förhållanden. Man eftersträvar en lagom tät kvartersstad med olika sorters byggnader som passar för invånare av olika ålders- och socialgrupper, en lättorienterad blandning av butiker, boende och arbetsplatser, tydliga stadsrum med mindre torg och parker, samt närhet till service, kommunikationer och grönska.
  
  
• Hänsyn till befintligt kulturarv. Man vill i största möjliga mån undvika rivningar, avvikande om- eller tillbyggnader, dominerande höghus och andra oöverensstämmande element i känsliga miljöer.
  
  
• Ökat medborgarinflytande i stadsbyggnadsfrågor. Evidensbaserat byggande som ska utgå från människors faktiska behov.

Arkitekturupprorets medlemmar

Organisationen är en politiskt obunden ideell folkrörelse, och dess medlemmar, medarbetare och sympatisörer är en mycket blandad grupp människor med olika bakgrund, sysselsättning, kön, ålder och politiska sympatier. Styrelsen och arbetsgruppen består av ett femtiotal personer i vilken allt från pensionärer till studenter, arbetare och akademiker, egenföretagare och anställda, män, kvinnor och binära finns representerade. Arkitekturupprorets anhängare kommer från olika delar av Sverige med grannländer.

Det de alla har gemensamt är ett varmt intresse för inspirerande arkitektur, stadsbyggnad med förankring i det mänskliga och bevarandet av omistliga kulturvärden i våra städer.

Såhär arbetar föreningens styrelse och arbetsgrupp:

• Skapar debatt kring våra konstruerade miljöer och ifrågasätter ett rådande elitistiskt smakmonopol som man anser har kört fast i nymodernism och dekonstruktivism.
  
  
• Tillhandahåller plattformar i sociala medier där gemene man får utrymme att göra sin röst hörd, dela med sig av information och engagera sig i aktuella frågor.
  
  
• Författar och översätter artiklar samt recenserar böcker och dylikt i ämnet.
  
  
• Uppmärksammar exempel på inspirerande nyproduktion från andra länder.
  
  
• Skapar omröstningar och delar årligen ut såväl ett pris (Kasper Kalkon-priset) till sveriges fulaste nybyggnad som ett diplom för vackrast nybyggnation.
  
  
• Initierar och stöttar aktivism mot rivningar och förvanskningar av byggnader och miljöer med estetiskt, socialt och kulturhistoriskt värde.
  
  
• Samarbetar och nätverkar med allt fler arkitekter, stadsplanerare, hantverkare, konsulter, forskare, författare, företag och organisationer med gemensamma målsättningar.
  Man arrangerar föredrag och seminarier, ger intervjuer samt deltar i konferenser och paneler.

Liknande artiklar

SAR / MSA – vad betyder det?

Stora arkitekturstilar i Sverige under 1900-talet

Hur fungerar en arkitekttävling?