Arkitekt Stockholm

Ett av Stockholms mest erfarna arkitektkontor | 08-679 88 45

Funktionalismen i Stockholm - en genomgång

Funktionalismen i Stockholm skapade stora förändringar i stadsbilen. Detta både på gott och ont. Följ med i historien kring funktionalismen i Stockholm – en genomgång.

Under 30-talet växte ett helt nytt synsätt fram kring synen på stadsplanering och stadsbyggnad. Funktionalismen tog sina första steg och man moderniserade staden med målet att skapa folkhemmet.

Funktionalismen ska ses som ett motdrag mot den mera ostrukturerade och ickefunktionella stadsbild som rådde dessförinnan. Där var det mörka gränder, brist på grönska, kortsiktiga lösningar och ingen överskådlig planering som övervägde.

Nu valde man istället att skapa funktion (varifrån namnet kommer). Fristående lamellhus byggdes upp i parker och målet var att så många som möjligt skulle ha utsikt mot naturen. Varje stadsdel skulle vara en fristående enhet och därmed klara sig ”på egen hand”. Det innebar att parker byggdes så att både barn och vuxna kunde njuta av sin fritid i närområdet.

Blom- och parknätet

Under 40-talet togs så nästa steg efter att Holger Blom ritat ett förslag på parknät. Målet var att man med ett parknät skulle kunna knyta samman olika parker och även de i stadens ytterområden. Detta var även något som implementerades i stadsplanen från 1952.

Flera tog efter och det arbete som till exempel arkitekten Erik Glemme genomförde låg bakom en parkstil som kallades för Stockholmsstilen. Stockholm blev internationellt känt för sitt integrerade natur- och kulturlandskap och för dess parker.

Ett av de exempel som ofta nämns inom Stockholmsstilen är parken som sträcker sig från Norrmälarstrand bort till Kungsholmen.

Dessa parkstråk fanns snart i nästan alla nya stadsdelar som växte fram mellan 1930 och 1970. I ytterstadsdelarna blev det ett karaktäristiskt drag som nu kännetecknar dessa delar av Stockholm. I de centrala delarna skapades istället gångstråk och centrumtorg där man kunde ha plantage, träd och miniatyrparker. Det viktiga var att lyfta in naturen i staden.

1960 - 1970 Miljonprogrammet

Under 60-talet var bostadsbristen mycket stor i Stockholm och det blev ett mera akut behov av att utnyttja marken bättre. Detta genom att bygga högre och tätare vilket gjorde att vissa parker fick tas bort till förmån för nya bostäder. Man brukar säga att det efter det blev ett nytt sätt att se på bebyggelse.

På 40- och 50-talet anpassade man bebyggelsen till den natur som fanns på platsen man ville bygga på. Men under 60- och 70-talet ändrades detta till att anpassa naturen till där man ville ha bebyggelse. En ny era växte fram utifrån förtätning av populationen och en allt mer ansträngd trafiksituation.  

Idé, design och genomgörande – din arkitekt i Stockholm
3 feb 2020